Altruism, finns den?

Och vad är egentligen altruism? Altruism är enligt mig en mycket vacker egenskap. Altruism kan vara allt ifrån att ge bort sin nyköpta älsklingströja till sin lillasyster, till att frivilligt donera bort organer till främmande eller till och med offra livet för någon man älskar. Det är handlingar utan baktankar, utan förväntningar om belöning, utan något som helst till sin egen vinning. Altruism är egoismens motsats. 

Att offra livet är en företeelse som ofta förekommer i filmer och böcker. Såsom alla altruisiska gärningar. Varför alla hjältemodiga rollfigurer är så omtyckta är pågrund av dess osjälviska och djärva handlingar, skulle jag tro. Batman exempelvis som alltid sätter sin stad Gothamn före sitt liv.

Hjältar är en karaktär författarna och filmbranschen älskar att skapa sina historier kring. För vi åskådare älskar hjältar, för de fyller ut tom rummen och ger plats åt fanatsin att skapa en så osjälvisk människa som riskar allt för att rädda någon annan. Det skapas en slags trygghet för sinnet. Ett tydligt föredöme för altruism är Jesus Kristus som enligt bibeln dog för och pågrund av hans folk på korset men med sitt sista andetag bad han Gud att förlåta dem för deras synder. 

Idag i den verkliga världen är människan oftast sin första prioritet. Vilket gör altruismen till en ovanlig egenskap, vilket gör att man uppskattar den egenskapen mer och förälskar sig i karaktärer med den egenskapen som bara tycks existera i filmer och böcker.

Men nu när jag hör ordet altruism tänker på honom. Min morbror. Han bor i Vietnam, i en kyrka numera. Han är en glädjespridare och jag hoppar alltid av glädje varje gång jag ser honom, för då vet jag att nu ska det skrattas ordentligt. Han är väldigt fattig men väldigt lycklig. Han har en vacker fru och två snälla barn. Trots taskiga levnadsförhållanden så hindrar det varken honom eller hans familj från att vara lyckliga. Ju fattigare man är desto lättare nöjer man sig och finner små saker i vardagen betydelsefulla. Det var den 14 september 2012 som han lämnade oss, frivilligt. Han blev svårt sjuk och utan pengar i Vietnam blir man utan medicinering och utan vård. Släktingar från världens alla håll skickade så mycket pengar de kunde. Samma dag som han kunde räddas valde han istället att dö, i utbyte mot ett bättre liv för sin fru och deras två barn. Han bad sin fru att låta honom gå, ta pengarna och gör livet lättare för barnen istället. Och så somnade han in. Och så blev han den största hjälten i mitt liv och garanterat i hans barns liv.  

Slutligen vill jag påstå att, självklart finns altruism, inte bara hos påhittade hjältar utan i varenda en av oss. Och när vi hittar någon eller något i livet som betyder mer än vad vi betyder för oss själva så kommer vi att vara beredda att offra utan baktankar, utan förhoppningar om belöning eller för vår egen vinning. Vi kommer att offra för någon annan, därför att för en gång skull kommer någon annans lycka att vara viktigare än vår egen.