forever is a long time but i don't mind spending it by your side

Heeej bloggen! Ligger fortfarande klar vaken sådär 7 på morgonen för att jag och min älskling lyckats vända på dygnet helt och hållet under dessa 14 underbara dagarna tillsammans. Vi har hjälpts åt och flyttat, David bor nu mera på fosievägen i ett jätte lyxigt hus och det är redan så mycket kärlek över det nya huset. Vi har firat nyår tillsammans och lovade varann ett nyårslöfte (som vi dock bröt efter 20minuter haha, men vi jobbar på det!!), firat 20årsdag och hängt på många fifakvällar, fixat rummet som David får sova i för tillfället och det var så mysigt. Kände mig bra som hjälpte till med garderoben och rummet, min älskling är en kung och ska bo som en kung! Önskade att jag kunde vara där varje dag och göra det fint i rummet för slarven <3 första dagen i det nya huset var riktigt riktigt kallt, vi ställde en ljummen cola i rummet och gick och såg på fyverkerier. När vi kom hem var colan iskall, så galet !!? Men vi överlevde natten i varandras famn och det var verkligen lätt en av de bästa nätterna tillsammans. Vi släppte varann inte en sekund, iallafall inte jag. Kylan kunde omöjligt hindra mig från att sova som en prinsessa för jag hade min prins tätt intill mig. Sedan tog vi oss hem till mig i den kalla delen av Sverige och vi lagade god mat varje dag, David + katrineholm gör mig tjock ! Men som vi njöt av maten vi lagade och alla nätterna nerkrypta under täcket med film i sällskap, somna i varandras armar och vakna i varandras närhet. Jag lever livet fullt ut med David. Utan David hade jag inte lärt mig vad lycka är, hur roligt vi har ihop det går inte att få ner i ord. Vi är så bra tillsammans, vi är som vi säger världens bästa team. På riktigt, jag känner att David är min andra halva, den andra halvan jag aldrig mer vill vara utan, den andra halvan som gör mig hel, kompletterar mig. Mina skämt är inte roliga om inte David skrattar åt dom. Jag är inte trygg om det inte är David som håller om mig. Och så vidare. Vi bråkar, skriker åt varandra, slänger dumma ord i varandras ansikten men scenariot slutar alltid med att någon av oss ger upp efter max 15 min och vi slutar sams pussandes och kramandes, säger förlåt och berättar hur mycket vi egentligen älskar varann. Typiskt oss, det är så mycket Diana och David, något som Vi gör. Och jag älskar det. Jag har aldrig varit så kär förut, känslan är obeskrivlig, jag blir fylld av lycka så fort David poppar upp i tankarna och jag får fjärilar i magen när jag tänker tillbaka på oss. David sa något så fint en gång, livet kommer verkligen med överraskningar. Det är sant, för ett halvår sen var jag en singeltjej som inte visste bättre än högstadieförälskelse. Jag är så pass kär så att jag skulle kunna gå ner på knäna en skön sommarnatt under stjärnornas välsignelser och fria till den killen jag älskar, mer än jag någonsin älskat någon förut och jag vill aldrig mer älska en andra människa så mycket som jag älskar dig David Than. Sjukt men livet kommer verkligen med överraskningar.